- blåklocka
- substantiv
1. klokkeblomst (botanik)2. blåt øje (hverdagssprog/slang)
Sparkar, blåklockor och ett brutet ben
Spark, store sæbeøjne og et brækket ben
3. politi (hverdagssprog/slang)4. tikrone (hverdagssprog/slang)
Svensk-dansk ordbog. 2013.